Ibland tänker jag för mycket.
Ibland inte alls. 
Ska man kanske hitta en balans mellan för mycket och för lite?
Men de är faktikst ganska svårt.
Balensen mellan lite och mycket. 
Jag har alltid haft kontroll. 
Kontroll, planerat, vetat.
Men nu är det inte så längre!
Jag släppte min kontroll inte bara för din skull utan min egna. 
Jag gav mitt liv, på riktigt denna gången. 
Jag säger saker tusen gånger och menar det inte. 
För jag tänker för mycket.
Tänker på konsikvenser men vad kan hända. 
Jag ger mitt liv men jag vet också att du inte förstör mitt liv. 
Du är mitt liv ! 
Eller?