Okej om du inte gillar att läsa långa texter kan du skrolla ner. Om du är i min familj eller liknande vill jag inte att du ska tänka så mycket på vad jag skriver och exakt vad jag känner för jag är inte depprimerad jag måste bara få ut det jag känner. Just nu negativa saker. Sen släppa det. 

Det finns en jävla massa saker som kan gå snätt i livet. Det behöver inte vara stora saker för att man ska må psykiskt dåligt. Jag har en sak som jag kämpar med. Jag bryr mig för mycket om mig själv, tänker inte på andra men ändå på nått så lämnar jag ut mig själv till andra. Jag  vet verkligen inte hur jag ska förklara det men har du någonsin fått en kommentar på dina bilder? Känslan av att känna sig omtyckt. Eller känna sig älskad. Jag jagar den känslan och jag fastnar i att jaga men glömmer helt av att jag själv måste hitta den känslan först. Spelar ingen roll hur många som älskar mig, gör jag inte det själv så är bara andras kärlek en medecin just då. Men just då räcker inte för när medicenen tar slut så försöker man hitta ny. Många säger att jag är ute efter uppmärksamhet och det kan säkert stämma. Men jag kanske är ute efter kärlek. Just nu snackar jag inte om mitt förhållande med robin utan annan kärlek. 

Just nu blev allt bara tomt alla ord jag tänkte bara försvann och detta inlägget kommer inte bli som förväntat men jag bryr mig inte. 

Det finns så många som inte tycker om mig. De finns så många som hatar. Det finns alltid folk som hatar men jag vill att dom ska veta att jag aldrig har med mening försökt få nån att hata mig. Jag är egoistisk och det står jag för och är ledsen om jag någonsin sårat dig. Snälla ta bara reda på vem jag är innan ni hatar. FÖrstår att man inte gillar vissa människor men hata inte snälla. Jag kanske framstår som en person som tror att hon äger hela världen eller vad vet jag? Men jag tror inte det. Jag brukar oftast bli avundsjuk. Blir alltid avundsjuk på andra männsikor för att dom är så fina, söta, snälla,omtänksamma och för att dom kan vara så mycket bättre. Jag är helt enkelt osäker så tro aldrig igen att jag försöker vara nått jag inte är. Tro aldrig att jag tror att jag är bäst för det är jag inte. SNälla ha lite respekt och tänk på att hata är ett stakt ord. 

Känslan av att vara osäker är en känsla jag försökt få bort. Man bygger upp en mur som ska skydda än men så fort man blir sårad rasar den. Detta gör man om och om igen och för att få muren att inte rasa gör man den starkare det är därför jag är som jag är idag. En som kankse ser självsäker ut men innanför muren finns det så svaga delar. Det ska inte så mycket till för att rasa denna muren. 

DEtta är nästan som ett emoinlägg men lev med det. du som har valt att läsa.